Demokratins nollpunkt och massövervakningen

I dag tillbringade jag ett par timmar vid valstugorna vid Sergels Torg.

Min tanke var att göra en podcast om vad folket i valstugorna har att säga om massövervakning, som datalagringen och FRA.

Än så länge kör jag med öppen teknisk utrustning och frågar om det är OK att jag spelar in. Så denna övning får delas in i två grupper.

Off the record:

I de borgerliga valstugorna ville ingen låta sig intervjuas. Vilket kan förklaras med att nästan alla jag talade med verkade mycket obekväma med massövervakningen. (Jag tror till och med att de var emot. Det vill säga att de inte står bakom sin regerings linje i frågan.)

I sossecontainern utbröt viss förvirring. Medan ombudsman #1 letade efter iPaden med svaren på alla frågor förklarade ombudsman #2 att (S) är emot datalagringen. Vilket uppenbart är ett helt felaktigt svar.

Eftersom ingen ville vara med på en bandad intervju blev det ingen podcast. I vart fall inte den här gången.

On the record:

Två partier ställde upp på bandade frågor: Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. Båda menade att frågorna om massövervakning är viktiga och att övervakning av vanligt folk är ett problem.

Båda partiernas valarbetare medgav dock att det kan bli jobbigt med dessa frågor, om de skall stödja eller samarbeta med sossarna efter valet. Och båda medgav att dessa frågor riskerar att kompromissas bort.

Ett tråkigt, men väntat besked. Pluspoäng dock för att de var villiga att svara på frågor, även om svaren visade sig vara något obekväma.

Så..?

Med datalagringen lagrar man information om alla svenskars alla telekommunikationer. FRA bedriver automatiserad massövervakning, samarbetar med NSA, utför IT-attacker och har tillgång till NSA:s stora övervakningsdatabas – med oklart mandat och på oklar laglig grund.

Detta vill de borgerliga partiernas representanter inte kommentera. Och sossarna väljer att bluffa.

Det är vad vanliga väljare möter, om de söker svar i valstugorna.

OK, det är inte partieliten som är valstugesittare. Men några av dem jag träffade i dag står i vart fall på sina partiers riksdagslistor, om än inte på framträdande plats. Att det inte går att få vettiga svar på en så här viktig fråga är närmast absurt. Och att gammelpartierna väljer att försöka tiga ihjäl frågan om massövervakning är problematiskt, ur ett demokratiskt perspektiv.

Jag tror att det är dags att ta ett varv till. Bokade intervjuer med partiföreträdare som kan förväntas ge svar. Vi får väl se om de ställer upp...