2012-09-28

"The Truth Is Out There"


Att arbeta för öppenhet, transparens, tryckfrihet och yttrandefrihet är viktiga saker. Oerhört viktiga.

Samtidigt skulle man kunna önska sig att fler verkligen använde sig av dessa verktyg, fri- och rättigheter.

Ta det här med att EU håller på att utvecklas till en centralstyrd superstat, med makten i händerna på anonyma, icke-valda byråkrater. Det där borde inte komma som någon överraskning för någon. Denna utveckling finns beskriven redan i EU:s första fördrag. Rakt under näsan på oss medborgare, media och politiska aktivister. Men ingen brydde sig om det som gömdes i fullständig öppenhet.

I svensk och europeisk politik är det oerhört få människor som faktiskt läser de förslag de beslutar om. Och när inte ens beslutsfattarna bryr sig om att plöja igenom papperesbuntarna, då är det kanske inte så konstigt att media inte hänger med i svängarna. (Speciellt när vi får allt mer snuttifierad klipp-och-klistra-journalistik, som mest bygger på korta telegram och andras pressmeddelanden.)

När Göran Persson (s) var statsminister påpekade han att politiker inte bör ljuga – men att de inte heller behöver berätta hela sanningen (om den inte passar deras syften). Och i samband med någon politisk affär (jag har glömt vilken) försökte regeringen lägga ansvaret på journalisterna. "Ni frågade ju inte om det." Som om journalister skulle kunna ställa frågor om sådant de inte ens känner till att de inte känner till...

Ändå finns informationen där, för den som orkar leta. Per Wendel på Expressen var en storartad politisk journalist. Hans trofésamling av politiska skandaler var imponerande. Och hans arbetsmetodik var lika enkel som effektiv. Många av de affärer Per avslöjade upptäckte han genom att gå igenom oceaner av offentliga diarieförteckningar och hugga på sådant som han tyckte verkade lovande. Finns det några media som jobbar på detta sätt, konsekvent och långsiktigt, i dag?

För den som är ambitiös finns mycket att uträtta. Som när Thomas Ramberg tryckte till Göran Persson om den så kallade Egypten-affären i SR Ekots lördagsintervju på juldagen 2004. Ramberg hade grävt, läst på och visste betydligt mer än självaste statsministern. Enda skälet till att Persson överlevde den intervjun var att den tragiska tsunami-katastrofen påföljande dag slog ut allt annat i nyhetsflödet.

Visst – allt för mycket hemligstämplas, görs upp i slutna rum eller döljs i korporativistisk anda genom att skjutas över till den del av samhället som inte är transparent. Sådant måste motverkas och granskas. Läckor och whistleblowers måste uppmuntras. Men samtidigt är det lite frustrerande att vi alla tycks vara så dåliga på att hitta och visa upp orimligheter, övergrepp och skandaler som inte är undangömda på annat sätt än i brus.

8 kommentarer:

  1. Visst och EU är ju dessutom jättebäst på att göra det så krångligt som möjligt att hitta alla relevanta dokument i ett ärende. Det är betydligt oftare mycket enklare att googla än att använda EU:s officiella söktjänster.

    Journalister pressas av vinstmarginaler. Det tar tid att snoka fram skandalerna. Den tiden har man sällan på ett stort medieföretag idag.

    SvaraRadera
  2. Folk i allmänhet ids inte bry sig, föränn de själva står utan mat på bordet, och tak över huvudet.

    SvaraRadera
  3. ptja vi har Zaremba som gräver runt och skriver omdebatterade artikel-serier om ett välfärdssamhälle som tycks krackelera allt mer

    SvaraRadera
  4. Japp, Zaremba är ett lysande undantag vad gäller analys.

    SvaraRadera
  5. Om efterkrigstidens västerländska politik kan betecknas som liberal demokrati vart är vi på väg i ideologisk bemärkelse och hur skall detta ses i den pågående globaliseringsprocessen?
    Det,enligt min mening,byggs en ny utopi vars struktur vi inte vet något om.(om utopier vet vi bara att dom aldrig förverkligas)

    SvaraRadera
  6. En korportivistisk stat, det tror jag är vad som växer fram just nu. Vilket är mycket illavarslande.

    SvaraRadera
  7. Jag betraktar medias nyheter som det senaste skvallret.

    Om det är något av skvallret som särskilt intresserar mig, så letar jag information från flera källor med olika vinklar, oftast på nätet, och försöker skapa mig en egen uppfattning om saken ifråga.

    I slutet av 2005 snubblade jag över en dokumentär som jag så här i efterhand kan säga fundamentalt förändrade hela min världsbild. Dokumentären handlade om 11:e september-attentaten. Den startade en process där jag inte bara var tvungen att studera fakta och vilseledande retorik kring attentaten, utan även ämnen och områden som till synes inte hade något med attentaten att göra. Ett av de ämnena var Medias verksamhet och funktion i samhället.

    Min bild av media har förändrats. Ett citat från David Lynch:s Twin Peaks - "The Owls are not what they seem".

    David Lynch Questions 9/11 on Dutch TV

    Jag rekommenderar folk att själva granska 11:e september-attentaten. Inte så mycket för att få reda på vad som egentligen hände, utan som en process för att lära känna dig själv. Vad krävs för att just du skall betrakta något som fakta?

    The Asch Experiment


    News is what somebody somewhere wants to suppress; all the rest is advertising.” - Lord Northcliffe

    SvaraRadera
  8. Eftersom jag inte bloggar själv tänkte jag bara tipsa om en piratrelaterad podcast (avsnitt 27):
    http://www.radiohoudi.se/category/avsnitt/

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.